Att inreda sitt eget bo

När jag handlar, och det är inte så ofta som jag skulle vilja – det hinns liksom inte riktigt med – så gör jag det helst på nätet. När det gäller skor och kläder så får man ju numera nästan alltid öppet köp och fri frakt så det är bara att köpa och testa hemma och skicka tillbaka ifall det inte blev bra. Undrar hur det går ihop rent ekonomiskt och miljömässigt egentligen.

Nu är jag inne i en fas då jag vill förnya mitt hem en del. Jag har tröttnat på mina gamla ärvda möbler och vill fylla på med nytt!

Köket var inga problem, stolar har jag som jag är nöjd med och jag byggde ett köksbord själv tro det eller ej. Jag tog ett par sågbockar och så lade jag en avhängd innerdörr på dem och ovanpå det en glasskiva så det blir jämnt och fint. Hur snyggt som helst blev det. Men där gick nog gränsen för hur händig jag är på egen hand. Vissa saker vågar jag mig inte riktigt på, inte när det måste måttanpassas och bli riktigt perfekt.

Så därför stötte jag på patrull när jag skulle ge mig husets första rum – hallen. Jag måste ha någon bra hallmöbel som kan gömma undan skor, mössor, vantar och halsdukar och jag har inte riktigt plats för en möbel på väggen. Alltså måste det bli någon slags lägre skåp. Och helst med sittplats så jag slipper sätta mig på golvet och streta med kängor och pjäxor. Som tur var hittade jag en praktisk hallmöbel med gott om förvaringsmöjligheter, gillar den skarpt!

hallmöbel
Hallmöbel med riktigt bra förvaringsfunktioner!

Jag gillar det gråa lurvet, känns liksom hemtrevligt. Och den har precis rätt mått för att passa in. Och så himla skönt att bara kunna stänga om stöket med skor etc. Och lite som en skattkista att leta i dessutom, vad har vi gömt här då? Jag tror det får bli en sån!
Jag funderar på om jag inte ska be min bror måla något på sidan, göra den mer till min egen bara. Kanske en bild av Dunderklumpen! Eller ännu hellre av En-Dum-En.

Ovanvåningen har jag inte kommit till än, men då två rummen tar inte så lång tid. Ett nytt skrivbord och kanske ett nytt sängbord. Sängen är rätt så ny och håller än, den har jag inte tröttnat på. Sängar tröttnar man kanske inte så lätt på, de ser ju liksom ut som de gör. Så länge de är sköna spelar det inte så stor roll hur de ser ut. Det är mer lakan och överkast som spelar roll där.

Vardagsrummet däremot behövde en ny soffa. Någon stor och mjuk och välkomnande som inte var alltför fin och inte tålde slit och fläckar. Det tog ett bra tag men så i lördags var jag inne på stan och hittade en på Myrorna som var så himla fin. Och som gjord för långt avslappnat häng. Den var i sammet och varmt lejongul. Jag döpte henne till Elsa, efter lejonet Elsa (född fri ni vet) och gav handlaren de ynka 300 kronorna som han begärde. Nu står Elsa här hemma och tronar mitt i vardagsrummet framför brasan. Tänk att en ny vän kan vara så billig!

Det känns bra också att blanda nytt och gammalt hemmavid, som Dunderklumpen säger: Jag har alla åldrar jag varit och någon dag ska bli inuti mig, tvååringen, tonåringen och gamla gubben.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *